Tydligen är det jobbigt att bli storasyster också... Även om hon sover gott på nätterna trots att vi är uppe en del!

Idag firar vi lillebrors 1 veckas dag!! Haha

Var tar tiden vägen?? I mitt huvud är vi fortfarande kvar i förlossningsrummet och jag har fortfarande allt på näthinnan!! Vill aldrig glömma något från förlossningen för det är bannemej det häftigaste man kan vara med om!!

Smärtan har jag nog redan glömt, men paniken från när hans hjärtljud gick ner och jag märkte att barnmorskan ändrade tonläge sitter fortfarande i huvudet...

Thomas filmade lite precis när Max kommit upp på bröstet till mig och när jag ser mig själv där så ser man att jag var riktigt tagen av situationen! Det gick verkligen så fort på slutet så jag fattade nog inte att det var över och allt gick bra!!

Jag behövde sy några stygn efter förlossningen och de håller på att läka nu verkar det som... Det kliar något fruktansvärt!! Det värsta är att man inte kan klia utan bara badda lite...

Allt som man är med om från det att en förlossning startar till att allt läkt och stabiliserats efteråt tar verkligen hårt på kroppen, men jag är övertygad om att alla som fått vara med om livets mirakel tycker det är värt allt och lite till!!!

På bilden ligger familjen och myser tillsammans...
Mia är verkligen en underbar storasyster, när lillebror börjar bli lite ledsen så springer hon dit och säger:
- Såja ingen fara lille vännen, nu är jag här hos dig!!